Birger Schlaug medverkar i Gomorron Sveriges Nyhetspanelen (SVT). Den 1 november var frågan om friskolor uppe. Programledaren hävdade att MP tillsammans med de borgerliga partierna genomdrev "den stora friskolereformen". Den beslutades om 1992. MP fanns inte i riksdagen då, eftersom partiet efter tre år åkte ur 1991. Vidare påpekade Birger Schlaug att han skrivit en egen motion till riksdagen för att förhindra vinstdrivande skolor etc.
Här är den motionen, därefter ligger utskottets avslag och voteringslistan från plenisalen där hela den närvarande MP-gruppen till slut stödde motionen efter det att riksdagsledamot Per Lager stött den i KU.
Motion 1999/2000:K347
Spelregler för ägande av kommunala verksamheter
Miljöpartiet har under många år uppmuntrat alternativ till traditionella kommunala former för vård, omsorg och skola. Vi ser positivt på att den uppgörelse om friskolor som Miljöpartiet och regeringen gjorde, nu leder till att fler friskolor än någonsin bildas. Vi har även legat i fronten när det gällt att stödja alternativ inom vården. Sjukvårds-debatten har tagit fart i Sverige, sedan frågan aktualiserats om spelregler för hur den slutna vården, och den infrastruktur som sjukhusen utgör, skall se ut i framtiden.
Men dessa frågor är mer allmängiltiga än bara sjukvård. Det rör t ex också skolan.
Vårt syfte med att underlätta för alternativ är att skapa mångfald, öka kreativiteten och stärka delaktigheten. Vårt syfte är inte att vinstintressen och bolagisering skall vara ledstjärnor i den nya öppenheten.
Det är viktigt, för att inte säga nödvändigt, att utveckla goda, välavvägda spelregler som kan leda till en både ansvarsfull och kreativ mångfald inom vård, skola och omsorg. Saknas däremot spelregler så blir det marknadens anarki som hotar. Tillåter man inte alternativ till den ibland alltför fyrkantiga gamla organisationen, riskerar vi å andra sidan att missa nytänkande.
Vi som vill öppna för olika alternativ har alla motiv i världen att arbeta för
att spelregler för både ägande av infrastruktur, som t ex sjukhus, och nya
former inom gamla offentliga verksamheter utarbetas. Det vore olyckligt om
t ex vinstdrivande transnationella bolag tar över verksamhet, infrastruktur
etc. inom vård och skola. Vi är övertygade om att det skulle skada den
positiva attityd som idag finns till goda ägaralternativ, för vilka innehållet,
delaktigheten, pedagogiken eller vårdformen är drivande, om avsaknad av
spelregler öppnar för att en oreglerad marknad tar över. Vi tror att motståndet
mot alternativ ökar om man upplever att det innebär fritt fram för vilka
ägandeformer som helst.
Spelregler är nödvändiga, lika nödvändigt som det är att öppna för alternativ:
- Sjukhus, och sjukvård, som bärs av en idé - som t.ex. på Vidarkliniken i Järna - är ett utmärkt, för att inte säga nödvändigt, inslag i svensk sjuk- vård.
- Stiftelser som bärs av en idé - och där inkomna medel stannar i verksamheten - är både nyttiga och nödvändiga i en modernisering.
- Även olika kooperativa lösningar, som bygger på delaktighet och deltagande, har en given och positiv plats i sjukvården.
Men är det verkligen rimligt att tillåta Zeneca, Sandoz eller något annat transnationellt företag att bedriva sjukvård, som en del av sin övriga börsverksamhet? Att ta över den sociala infrastrukturen. Att bilda skolkedjor som tar över grundskoleverksamheten?
Vi i Miljöpartiet menar att det finns alla skäl på jorden att införa spelregler. Klara, tydliga spelregler. De har vi alla glädje av - de seriösa vårdgivarna, de seriösa friskolorna, patienterna, barnen och skattebetalarna.
Spelregler ska värna mångfald, nytänkande, olika alternativ - men också hålla avarter borta. Det är därför viktigt att utreda frågan om begränsningar i ägandeformer och tillhörande problematik.
Det finns dessutom skäl att värna demokratin genom att förhindra kupp- artad utförsäljning av större kommunal verksamhet, vars utförsäljning i realiteten innebär att det blir omöjligt för en annan politisk majoritet att ta tillbaka beslutet. Genom att överföra principerna för grundlagsändringar till det kommunala planet skulle man skapa ett demokratiskt rådrum. Två beslut, med val emellan, skulle då bli grundregeln för utförsäljning av ovan beskrivna verksamheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning som ser över ägande- former etc. när det gäller traditionella kommunala verksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundlagsprincipen för viss utförsäljning.
Stockholm den 5 oktober 1999
Birger Schlaug (mp)
Och så här skrevs i betänkandet 22/2 2000:
Birger Schlaug (mp) föreslår i motion 1999/2000:K347 att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts dels om behovet av en utredning om ägandeformer etc. när det gäller kommunala verksamhe-ter (yrkande 1), dels om att principen för ändring av grundlag bör tillämpas vid viss utförsäljning i kommunal regi (yrkande 2).Enligt motionen är det viktigt att utveckla goda, välavvägda spelregler som kan leda till en både ansvarsfull och kreativ mångfald inom vård, skola och omsorg. Spelreglerna skall värna mångfald, nytänkande och olika alternativ men också hålla avarter borta. Därför är det enligt motionen viktigt att utreda frågan om begränsningar i ägandeformer och tillhörande problem. Det finns dessutom enligt motionen skäl att värna demokratin genom att förhindra kuppartad utförsäljning av större kommunal verksamhet, vars utförsäljning i realiteten innebär att det blir omöjligt för en annan politisk majoritet att ta tillbaka beslutet. En överföring av principerna för grundlagsändringar med krav på två beslut med mellanliggande val till det kommunala planet skulle skapa ett demokratiskt rådrum.BakgrundUtskottet har nyligen (bet. 1999/2000:KU2) behandlat en motion med vä- sentligen samma innehåll som i motion K347. Utskottet hänvisar till redovis -ningen av gällande regler m.m. för kommunalt beslutsfattande i det nämnda betänkandet. Utskottet avstyrkte motionen, och riksdagen följde utskottet. Mot beslutet reserverade sig Miljöpartiet.Utskottets bedömningUtskottet vidhåller sin uppfattning sådan den framgår av betänkande 1999/ 2000:KU2 och avstyrker motion K347 (mp).Och här omröstningen i kammaren:15. ägandeformer i kommunal verksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K347,
Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 12 (MP)
| ||||
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 117 | 0 | 0 | 14 |
| M | 73 | 0 | 0 | 9 |
| MP | 0 | 15 | 0 | 1 |
| FP | 14 | 0 | 0 | 3 |
| C | 15 | 0 | 0 | 3 |
| V | 36 | 0 | 0 | 7 |
| KD | 37 | 0 | 0 | 5 |
| Totalt | 292 | 15 | 0 | 42 |
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslagTill www.schlaug.blogspot.com | ||||