Söndag 3 juli: SOCIALDEMOKRATERNAS DAG
Makt, o, makt.
Spelar ingen roll genom vilken pakt.
Moderater eller miljöpartister
Annie Lööf eller kommunister.
Skit samma vilken politik det är.
Bara det till makten bär.
Men visst har det blivit svårt nu med Magda,
hon talar ju så man förstår det sagda!
Det var lättare att dölja vad man ville
när partiledaren var en kille
som mumlade och gjorde konst av hummet
så ingen förstod vad som sas i rummet.
Makt, o, makt.
Spelar ingen roll genom vilken pakt.
Men visst är det aningen trist
att sossarnas storhet mest beror på de andras brist.
Måndag 4 juli: MODERATERNAS OCH VÄNSTERPARTIETS DAG
ETT OFÖRSKÄMT KVÄDE TILL MODERATERNAS ÄRA
Uffe är som en, typ marionett
som styrs av Jimmie på alla de sätt.
Så därför han fogligt tassar
så det passar
gamla nassar.
ETT SORGLIGT KVÄDE MED ANLEDNING AV VÄNSTERNS TAL
Så lämnade Sjöstedt skutan.
Och vänstern blev klimat förutan.
Här ska sänkas skatt på fossilen
det är det nya vänsterstilen.
Det gröna är mest sladdrig yta
i Dadgostars så fina välfärdsgryta.
Inte lätt att va vänsterpartist,
kan jag tro:
”Tycker vi idag som sist
eller har vi bytt bo?”
Hur mycket ska vi ur populismen skeda?
Gillar vi Nato på freda?
Ska vi upprätta femårsplaner?
Är det larvigt med KRAV-bananer?
Ack och ve, det var enklare förr
då var vi matta framför sossarnas dörr.
Tisdag den 5 juli: LIBERALERNAS OCH KRISTDEMOKRATERNAS DAG
ETT ICKE ALLTFÖR VÄNLIGT KVÄDE INFÖR JOHAN PEHRSONS TAL:
Vi slinker hit,
vi slinker dit,
för vi är ganska hala
vi liberala.
Någon säger:
Att lämna riksdagen är det mest liberala vi kan göra
nu när vi sagt att vi Åkesson till makten kan föra.
ETT TRAGISKT KVÄDE MED ANLEDNING AV EBBA BUSCHS TAL:
Stackars Alf Svensson sitter i Gränna och kvider:
"Är det månde hin håle som Ebba rider?"
Ni, kristdemokrater, vad är det ni ser
när ni till guden ber?
Är det verkligen kärnvapenparaply
och att skjuta muslimer på torgen med bly?
Värnar ni det ni kallar gudens skapande
genom att ägna er åt efterapande
av sånt som Åkesson och hans lakejer
tycker är gudomliga grejer?
Onsdagen 6 juli: CENTERPARTIETS OCH SVERIGEDEMOKRATERNAS DAG
Ack och ve, vi närmar oss slutet av Almedalsveckan. Annie Lööf från det enda riksdagsparti som faktiskt haft rasism inskrivit in sitt partiprogram (1933). Och Jimmie Åkesson, från det enda riksdagsparti som har rötter i nazismen. Och ändå är de så olika...
FÖLJANDE KVÄDE HÖRDES I EN AV VISBYS GRÄNDER SENT HÄROMNATTEN:
En gång var vi glada ekohumanister
Sen tog Annie över
Då blev vi nyliberala marknadsegoister
som gillar all sorts klöver.
Sälj ut, sälj ut,
till första bästa lilla marknadsfjant.
Sälj ut, sälj ut!
Klöver till engelska skolans tant!
Sälj ut, sälj ut,
skolor, sjukhus och Karlssons klister,
sälj ut, sälj ut,
ty vi är marknadsfundamentalister!
UR EN ANNAN GRÄND HÖRDES FÖLJANDE BERÄTTAS:
”Hellre hoppar jag i spat”,
sa en Sverigedemokrat,
”än ägnar mig åt släktforskningens gåta
för sån får mig att gråta.
Släkten är inte alls så svensk,
så jag är själv en sån där hemsk…”
Torsdagen den 7 juli: MILJÖPARTIETS DAG - SOM KLIMATALLIANSEN SNYLTAR PÅ
Sista dagen i Almedalen. Miljöpartiet ensamt på scenen. Men Klimatalliansen, bildat av Schyman och uppbackad av f.d. ärkebiskop Hammar, smyger omkring och småjävlas med De gröna. Båda värda sedvanligt lagom ondskefulla kväden.
KVÄDE - AVLYSSNAT I SKUMMA GRÄNDER - MED ANLEDNING AV MILJÖPARTIETS DAG I ALMEDALEN.
O, hur saligt att få vandra,
tillsammans med alla andra.
Att va redigt grön var bara besvärligt
bara gamlingar som Schlaug tyckte sånt var härligt.
Sänkt arbetstid och fred är mossigt.
Medborgarlön och friår är bara tossigt.
Tillväxtkritik? Nja, men bara lite tyst.
Globaliseringskritik? Inte ett knyst.
Och förresten!
Nu kommer Schyman och Hammar, prästen!
Dom tar promillen som skulle ta oss över spärren
vi undrar om prästen fått rådet av Herren.
KVÄDE FRÅN TORGEN DÄR KLIMATALLIANSEN HOJTAR
Klimatpolitiken är riktigt klen,
därför ska jag in på politikens scen!
Säger Schyman som så gärna glammar,
och nu bildat parti med Hammar.
Någon säger:
Gudrun tror sig nog vara politikens Maradona, Diego,
fast mest är hon väl ett riktigt ego…
Hon kan ta några promille,
tillsammans med sin prästerliga kille,
lagom många för att slå ut de gröna,
men vad gör det för politikens böna?
Hon går så gärna över gröna lik
i jakten på ny publik.
Med viss kärlek avslutas därmed Almedalsveckans kväden. Men ömsint, förfärande, kärleksfull och förskräckande minnen konstateras samtidigt att jag och Ingvar Carlsson är de två som talat flest gånger från Almedalens scen... Saknar jag det? Nej. Eller ja. Eller nej, inte alls. Vadå?